Norway calling.
Pratade med mina kära arbetskamrater på Manpower igår och de undrade om jag var intreserad av att jobba kvar i höst. Jag sa att visst, det är jag verkligen, om jag får bestämma mig en månad i taget om jag vill vara kvar. Jag hör av mig så fort jag vet, fick jag till svar då. Alright. Blir alltså antagligen kvar nån månad till innan det blir miljöombyte.
Jag trivs verkligen asbra med mina kära husvänner, trivs bra på jobbet. Jaa, livet är faktiskt jävligt gött. (Men min käre gamla klasskamrat, vad är det som sker?!?!?!?!)
Och det vore ju bara så värt om fler av mina vänner kunde klämma in sig under vårat tak.
Lyssnar på With or Without You nu och längar sjukt mycket tills jag och världen bästa Stajna ska ner till Götet!!
Later friends and foes.
Börjar bestämma mig!
Jag har velat flytta dit i två år. Varit där och besökt emma once, varit ute och tågluffat, varit på NZ och Cooköarna. Nu Norge för att earn som cashovish! Sen drar jag till Londres, nån som ska med?
Jag lovar dig inget min käreste vän!
Jobb, sol, bad, musik, volleyboll, vattenfall, mer bad, mer sol, norska boys, massa glass, mera jobb, mys i Oslo, mycket cykel, träning, volleyboll. You might say that Norway is growing on me. Jag får ångest när jag ska åka upp hit, men det är fan inte så farligt när allt kommer omkring.
Är livet inte härligt? Det är en underbar sommar, Lars Winnerbäck sjunger allt vad han har och jag mår riktigt gött. Fast jag saknar ju mina familjer hemma - Familjen Dahlman, mina vänner-familjen och min handbollsfamilj. But I'll be back. Jag tycker om min nya norska familj också!
Läste för övrigt ut Breaking Dawn igår. Känns både bra och tomt. Nu ser jag fram mot filmerna istället. Såg Twilight som lite terapi igår.
"Just kiss me baby, and tell me twice" Ha det!
