andreadahlmans

Eller nej, jag börjar om: Nu ska ni få läsa!
    Låter inte lika dramatiskt men ok. Jag kom på att det var en sak jag inte skrev om förut. Jag höll på o svimma på jobbet idag. (!) Jag drar historien från början, det kom in en kund som hade lite funderingar angående GPSer, och serviceminded som man är gör man ju sitt yttersta för att hjälpa till. Jag skulle rota fram en mycket bra katalog om dessa GPSer och jag var tvungen och flytta på en del av en pelare för o få fram katalogen som var där inne. Och när jag hämtat den ur kartongen på golvet så reste jag mig relativt fort och slår i armbågsnerven, mer känd som kärringnerven, stenhårt i en ståldel av väggen. Jag höll på o skrika rakt ut, men höll mig som tur var. Men det värsta var att det gjorde så ont att när jag kom fram till kunden igen så började det snurra riktigt ordentligt i skallen och jag kunde inte stå utan o hålla i mig. (Kunden fick katalogen, tackade för hjälpen och skulle kika in när han läst på lite mer) Men vid den tiden så hade jag svårt o se för att det snurrade så i huvudet. Allt blev grå-dimmigt-snurrigt, och min enda tanke var "jag kan ju inte svimma i butiken". Så jag stog och höll i mig och blundade tills det slutade snurra. Just där jag stod var det en spegel på väggen och jag såg ut som ett spöke i ansiktet. När jag kikade på armbågen så insåg jag att det blödde så jag fick gå o fixa det och sätta mig ner lite. haha, kan det vara så att det finns en anledning till att den kallas kärringnerver? not saying.